Gestalta rumslighet med AR och VR

Laval, Frankrike

På teknikmässan Laval Virtual fanns många exempel på VR- och AR-applikationer. Foto: Oscar Engberg.

ARMKROKSRESA. För museer som gestaltar rumslighet finns mycket att hämta inom virtual och augmented reality. Henrik Hannfors, bibliotekarie på ArkDes, åkte till teknikmässan Laval Virtual i Frankrike, och hittade tre potentiella områden där den nya tekniken skulle kunna göra stor skillnad.

Hur kan vi på ett användarvänligt sätt väcka intresse för artefakter och berättelser med hjälp av ny teknik som VR och AR? Med den frågan i bagaget reste jag till Laval Virtual och fick med mig tre praktiskt orienterade reflektioner eller exempel som jag finner vara så pass allmänna att de går att knyta till andra typer av institutioner än just min.

1. Mediering ger pedagogisk vinning.
En tanke som väcktes i samband med Laval Virtual 2017 var att vi i museivärlden har allt att vinna på att arbeta än mer artikulerat med mediering, där information om en viss berättelse eller artefakt nyanseras genom att speglas i en mångfald av medieformer. För detta ändamål kan teknik relaterad till VR och AR vara högst behjälplig.

Att bara ställa ut arkitektritningar i pappersform kan förvisso ge en ögonblicksbild av arkitektoniskt förarbete, men inte den faktiska process av att rita, rita om, slänga och tänka nytt som ritningsarbete innebär. Om användaren med hjälp av en mobilapplikation kunde komplettera intrycken av den statiska ritningen med alternativa skisser, eller av en film som följer processen från tidig skiss till färdig manifestation, skulle den samlade upplevelsen bli mer mångfasetterad. 

 Med ny teknik kan en ritning som till exempel den här få nytt liv. Nationalmuseum, andra våningen. Arktiekt: Friedrich August Stüler (Nationalmuseum Stockholm), Public domain via Wikimedia Commons.

 

Många av de applikationer som visades för ändamålet på Laval Virtual 2017 var också ekonomiskt intressanta i den meningen att de föreföll fungera väl på användarens egen tekniska utrustning (smarta telefoner), vilket för museet innebär minskade investeringskostnader för teknik till mediering.

2. Nya möjligheter att illustrera rumslighet
En annan fördel med VR och AR är ökade möjligheter att illustrera rumslighet. Att uppleva arkitektur är – i bästa fall – att uppleva ett rumsligt sammanhang. Detta moment har historiskt sett varit svårt att realisera i en större skala i en museimiljö, då de arkitektoniska artefakterna inte sällan är för stora för att få plats i ett museum.

Med utvecklad VR-teknik kan besökaren ta steget in i en arkitektonisk miljö som spränger rummets fysiska gränser. Den sensoriska upplevelsen av att – iförd ett par VR-glasögon – kliva in i och röra sig igenom en scannad avbildning av en byggd miljö eller i ett renderat fantasilandskap bör kanske inte ses som ett substitut till reell rumslig interaktion, men åtminstone som ett intressant komplement. Inte minst när det rör sig om miljöer som är svåra att nå för museipubliken, till exempel för att det geografiska avståndet är stort, eller för att miljön ifråga gått förlorad av olika anledningar.

Arkitekturens samlade avtryck begränsar sig ju alls inte till de manifestationer som faktiskt byggts, utan också till vad som rivits, förändrats eller aldrig realiserats. Om vi lyckas förmedla en rumslig upplevelse av sådana miljöer och byggnader kan vi tillföra arkitekturhistorien något.

I filmen ovan från VRtisan visas hur arkitekter kan dra nytta av VR-teknik i sitt dagliga arbete.

Mitt intryck från Laval Virtual 2017 är emellertid att bra interaktion med datascannade eller 3D-renderade miljöer ännu är i sin linda, och dessutom dyr för mindre museiinstitutioner som måste tillhandahålla den tekniska apparaturen, till exempel VR-enheter eller avancerad projektorutrustning. 

3. Genvägar till eget rumsligt skapande
För en lekman kan den arkitektoniska gestaltningen måhända te sig abstrakt. Vad menas egentligen med begrepp som rumslighet, volym eller proportioner och vilken betydelse har dessa begrepp för vår uppfattning av vad det innebär att leva och verka i en byggd miljö, som ett hus eller en stad?

I museisektorn säger vi gärna att vi vill bjuda in till dialog om vårt ämne, men det säger sig självt att en sådan dialog blir svår att delta i utan en generell förståelse av det språk som används i dialogen. Pedagogiskt sett har vi mycket att vinna på att gestalta vår vokabulär genom interaktiva exempel och förenklade möjligheter till eget rumsligt skapande.

På Laval Virtual 2017 fanns flera exempel på lösningar där enklare CAD-ritningar av byggnader eller designade miljöer relativt enkelt kunde transformeras till rumsliga gestaltningar. På ett museum skulle detta kunna innebära att besökaren utifrån en förenklad CAD-applikation får möjlighet att gestalta egen rumslig design, som publiken sedan kan uppleva och vandra runt i. 

Snabb utveckling
Svårigheten är förstås att utveckla en applikation som både är användarvänlig och komplex i sin förmåga att illustrera ett rumsligt sammanhang, men rimligtvis kommer utvecklingen inom detta fält att gå snabbt, åtminstone utifrån de exempel jag stött på i samband med Laval Virtual 2017.

FOTNOT: En vidare reflektion över allmänna bibliotekstillämpningar kommer att presenteras i en separat artikel i ARLIS/Norden.

Artikelförfattaren Henrik Hannfors. Foto: Matti Östling, ArkDes.

Henrik Hannfors
Bibliotekarie på Arkitektur- och designcentrum

Uppdaterad: 26 Apr 2017 15:39 Print