Så förnyade Fjällmuseet sin basutställning

funäsdalen

Fjällmuseet. Foto: Lasse Johansson
Historien är inte så homogen och heterosexuell som den ibland ser ut – det har alltid funnits människor som har avvikit från sin tids norm. Projektet Arkiv Q har under två år samlat in historiskt och nutida material som används för att förnya och bredda Fjällmuseets basutställning.

Fjällmuseet i Härjedalen har en 15 år gammal basutställning som behövde förnyas för att ge en mer mångsidig bild av livet i fjällvärlden. Men museet är litet och att förnya utställningen behövde göras med enkla medel. Två externa konsulter, Elfrida Bergman och Sara Lindquist, som bland annat drivit Queering Sápmi, togs in för att arbeta med projektet Arkiv Q tillsammans med museichefen.

– Jag är själv byggnadsantikvarie så det här med queerperspektiv och genus har legat utanför mitt område. Men det här projektet har gjort mig tryggare i hur jag kan angripa frågorna. Jag vågar mer nu, säger Ola Hanneryd, chef för Fjällmuseet som på pappret har totalt 3,6 tjänster.

Det går inte att skylla på att man är ett litet museum, menar han. Mycket går att göra ändå. Och vissa saker är enklare just för att det är så få personer inblandade.

– En fördel med att vara ett så litet museum är att det är lätt att vända på skutan. Egentligen bara att sätta i gång – man behöver inte vara expert, säger Ola Hanneryd.

Nytt material har samlats in genom research, intervjuer och fotodokumentation med utgångspunkt i lokala äldre och nya berättelser, bilder och arkivmaterial.

– Vi har också fått öva oss i att arbeta närmare tillsammans med personer och grupper som står utanför museiinstitutionerna, och som inte tillhör det föreningsliv som museet redan har ett samarbete med.

I november 2016 presenterades resultatet tillsammans med de första uppdateringarna av basutställningen. Det handlar bland annat om ändringar i utställningstexter, att byta ut bilder på anonyma kvinnor till namngivna, och att nyansera berättelserna om Härjedalen genom att byta ut innehållet i ett par av montrarna.

Könsöverskridande nåjd
Den arkeologiska utställningen om Vivallen har kompletterats med ett ljudspår där den arkeolog intervjuas som först gjorde analysen att ett av fynden i Vivallen-gravarna kan röra sig om en könsöverskridande nåjd. En ny text diskuterar hur kön och genus har tolkats genom historien.

Montern lyfter nu också den forskning som visar att den samiska närvaron i Härjedalen går längre tillbaka i tiden än vad man trodde då gravarna upptäcktes.

Projektet har också tagit fram manus till en guidning som synliggör hur genus och kön presenteras i basutställningen och som bidrar med nya tolkningar, berättelser och perspektiv. Fjällmuseet kommer att erbjuda guidningen till grupper som besöker museet.


En uppdelning mellan manliga och kvinnliga kläder har nyanserats genom regnbågsfärgat skoband som tillsammans med en textskylt berättar om Höne-Hans, en homosexuell man som levde i bygden på 1800-talet och sägs ha gett ”friarband” i form av skoband till sina älskare. Foto: Fjällmuseet

– När jag guidar nu och berättar om Höne-Hans som vävde skoband, vilket vanligtvis var kvinnors fästmansgåvor, och berättar att han gav banden till andra män, då lyssnar folk mer intensivt. Jag får en chans att förklara att livet i Härjedalen inte har varit så enkelt som det presenteras i turistmagasinen eller för all del vid museet, säger Ola Hanneryd.

Involvera allmänheten
Projektet engagerade också allmänheten, bland annat genom ett erbjudande om att få ta sitt porträtt i en ambulerande fotostudio. Konceptet tog form efter en genomgång av historiska studioporträtt på Gårds- och Säterarkivet och blev till delprojektet ”Vad ska de säga om oss om hundra år? – samtida porträtt av Härjedalingar”.

– Människor går inte längre till fotografen så plötsligt finns det inga porträtt längre – det är en av anledningarna till varför vi gjorde det här, men också för att försöka demokratisera samlingarna, säger Ola Hanneryd.

Studion byggdes upp på fyra platser för att nå en bred målgrupp med tanke på geografisk plats i länet, ålder, funktionalitet och etnicitet: på Funäsdalens skola, Hede turistbyrå, serviceboendet Senioren i Sveg och Funäsdalens Fjällmuseum. Med hjälp av personal på skolan och serviceboendet samt en riktad inbjudan till ett asylboende på engelska och arabiska blev variationen av människor som medverkade mycket bred.

135 personer tog sina porträtt och blev intervjuade kring varför de medverkade, hur de valt sina kläder och hur de tänkte kring sin egen iscensättning av könsuttryck. Porträtten, tagna av Sara Lindquist, och intervjuerna ingår nu i museets samlingar och kommer att visas i en utställning på museet till sommaren.

– Vi ansträngde oss för att få en bredd i skildringarna. Fotografierna är väldigt rörande och speglar samhället, säger Ola Hanneryd.

Intresse från museer och turistsektorn
Fjällmuseet drivs som ett aktiebolag och ägare är Stiftelsen Jamtli, Härjedalens kommun och Härjedalens Fornminnesförening (hembygdsföreningen). Och just Hembygsföreningen har varit en viktig samarbetspart i projektet. Ola Hanneryd var först orolig för att föreningen skulle känna sig kritiserad men han har mötts av intresse.

– Jag har förklarat att vi vill jobba med att bredda beskrivningarna när det gäller människor som har ställts utanför samhället, eller till och med ställts utanför sin egen familj. Jag har sagt att “sådana berättelser känner ni alla till, de finns kanske också inom era egna familjer”.

Såväl medier som turistnäringen har uppmärksammat projektet och flera museer har hört av sig med förfrågningar om hur de kan arbeta på liknande sätt. Arkiv Q-trion har överhuvudtaget stött på mindre motstånd än de väntade sig. Visst har de fått enstaka negativa kommentarer om att museet borde prioritera annat i stället, men de positiva reaktionerna är betydligt fler.

Så vad har varit svårast i det här projektet?
– Elfrida (Bergman) och Sara (Lindquist) har utmanat mig och sagt “inbilla dig inte att du kan prata om normfrågor och sexualitet med ungdomar utan att prata om din egen”. Där har jag backat. Som museiman är man van att dölja sig bakom utställningsskärmarna. Vem som har gjort en utställning syns sällan, säger Ola Hanneryd och fortsätter:

– Om man är dold och opersonlig är det svårt att nå ungdomar tror jag, och det behövs förebilder i glesbygden. Att fega som museichef är inte bra och jag känner att jag måste kliva fram lite där. Men det är ganska jobbigt att vara den där kulturfiguren som i alla lägen måste vifta med flaggan på en sån här liten ort.

Läs också: 10 tips till museer som vill uppdatera basutställningen

FAKTA: FJÄLLMUSEET OCH ARKIV Q
• Fjällmuseet i Härjedalen startade 1894 och är ett av Sveriges äldsta bygdemuseer. Museet har tre anställda.

• Syftet med projektet Arkiv Q är att demokratisera historieskrivningen genom att samla in historiskt och samtida material som kan användas för att berätta om det som förut inte har synliggjorts på museet.

• Arkiv Q genomfördes av Härjedalens Fjällmuseum, med Elfrida Bergman och Sara Lindquist som externa konsulter under 2015–2016. Riksutställningar var en samarbetspart i projektet. Arkiv Q finansierades av Statens kulturråd, Regionförbundet i Jämtlands län och Härjedalens kommun.

• Ola Hanneryd, musiechef på Fjällmuseet, fick Härjedalens kommuns kulturpris 2015 för “arbetet med Härjedalens historia och kulturella skatter samt för modet att lyfta ‘känsliga’ ämnen i intressanta arrangemang”.

FLER EXEMPEL FRÅN ARKIV Q
• Kampanjen #lysforhardal, en stödkampanj för ett lesbiskt par i Lillhärdal som utsatts för hot, som till stor del skedde online, har dokumenterats och arkiverats.

• Arkiven på Gårds- och Säterarkivet (GOSA) i Funäsdalen och Jamtli i Östersund har genomsökts och bilder på personer som inte annars syns i basutställningen har letats upp, exempelvis män som dansar, migranter som flyttade från Härjedalen till Amerika, kvinnor som är yrkesverksamma och personer med synliga funktionsvariationer.

• Dokumentation av en workshop med en högstadieklass som fick arbeta med ett kritiskt perspektiv på basutställningen.

• Insamling av föremål från Härjedalen Pride 2015, landskapets första pridefestival.

Dennis Josefson
Marknadsförare

Lina Wennersten
Redaktör

Uppdaterad: 30 Jan 2017 15:34 Print