Skojig leksak eller framtidens storytelling?

Sverige

 Samsung Gear VR. Foto: Andri Koolme CC BY.

 

Oavsett vad man tycker och tror om VR-enheternas användningsområden kan man inte neka till att det är en teknik som växer sig allt starkare på elektronikmarknaden. Men har de någon plats på museerna? Och vilka av alla dessa enheter ska man i så fall välja?

Läs också: Virtuella dinosaurier på tyska museer

Fortfarande är det förhållandevis dyrt att utveckla program och appar för 2016 års Årets julklapp, VR-glasögon. Men visst vattnas det i munnen när man tänker på de möjligheter det skulle innebära att låta besökarna virtuellt röra sig i miljöer som är omöjliga att bygga upp fysiskt i en utställningslokal: klappa en dinosaurie, gå runt bland människorna i en medeltida stad, återuppleva första världskrigets skyttegravar.

Men i och med den växande möjligheten att skapa foton och filmer i 360 grader har användningen av virtual reality fått ett mer allmänt genomslag. Vem som helst med en modern smart telefon kan numera plåta en 360-bild. Och de enklare kameror som är avsedda för 360-filmning kostar inte mer än en kompaktkamera i mellanklassen.

Stereoskopiska
VR-enheter är headset som bärs ungefär som skidglasögon, men inuti en VR-enhet finns två skärmar eller linser (en för varje öga) som tillsammans skapar en bild. Är filmen inspelad stereoskopiskt, det vill säga med två kameror bredvid varandra, kan användaren dessutom uppleva bilden som tredimensionell. VR-enheten känner av huvudets rörelser, och bilden rör sig följaktligen utifrån hur man vrider och vänder på huvudet, som om du faktiskt befann dig i det virtuella rummet. Till vissa enheter följer det även med hörlurar, rörelsesensorer och spelkontroller.

Användningsområden
På vissa museer är VR-enheter som filmvisare sedan ett par år tillbaka i fullt bruk. På Natural History Museum i London erbjuder man till exempel besökare att med VR-glasögon dyka ner i Stora barriärrevets djurvärld med David Attenborough som ciceron.

Och i utställningen Tidsmaskinen på Helsingfors stadsmuseum kan besökaren med hjälp av VR ta sig hundra år tillbaka i tiden till dåtida miljöer i Helsingfors.

Som en del av utställningen Tidsmaskinen kan besökarna uppleva det gamla Helsingfors med VR-enheter. Foto: Maija Astikainen.

 

3D-modeller
Förutom filmer, foton, spel och interaktiva appar kan VR-enheten användas till att titta på 3D-modeller. Eftersom några museer är i full färd med att digitalisera sina samlingar i 3D finns det kanske anledning att fundera kring just hur dessa avbildningar kan presenteras på bästa sätt.

Sketchfab, som är en portal för 3D-modeller, har stöd för användningen av 3D-glasögon och även en ändamålsenlig app som du kan ladda hem i två versioner. Både till telefoner avsedda för enklare VR-glasögon, och till datorer till de datorkopplade VR-enheter. Sketchfab, och andra källor på nätet, erbjuder även öppna 3D-filer för nedladdning som du kan använda lokalt i till exempel en egenproducerad 3D-applikation.

 

 

Livrustkammaren har ett konto på Sketchfab där de lägger upp nedladdningsbara 3D-filer. Här en nationaldräkt från 1778, designad och buren av Gustav III. 

Det börjar nu bli mer och mer vanligt att använda VR-tekniken även när ett företag eller organisation ska utveckla en miljö eller produkt. Ett exempel är den stora ombyggnaden av Slussen i Stockholm, där Projekt Slussen låtit ta fram en VR-applikation för att kunna uppleva Nya Slussen virtuellt. Om du vill testa, surfa in på slussenexpo.se/vr/ med din smarta telefon, klicka på glasögonsymbolen och skjut in telefonen i din VR-enhet.

Projekt Slussen.

 

Att på det här sättet visa hur man tänkt sig en miljö skulle kunna vara ett användbart curatoriellt verktyg under utvecklingsfasen för större projekt även inom museisektorn. Till exempel vid ombyggnader eller utställningar.

Två typer
Det är inte bara priserna som skiljer de olika VR-enheterna åt som finns på marknaden. De många varianterna är ofta gjorda för att användas tillsammans med ett visst fabrikat på telefonen eller inom ett specifikt område. Här har vi försökt att lista de vanligaste produkterna som finns ute nu (januari 2017), och vad de passar till. Utvecklingen går snabbt, och därför finns det anledning att också hålla sig uppdaterad genom att söka på nätet efter nyheter. Men vi hoppas ändå att listan ska ge dig något att utgå ifrån.

Först och främst kan vi dela upp glasögonen i dels sådana med inbyggd skärm, som ska användas tillsammans med dator eller spelkonsol, och dels sådana som är avsedda för en smart telefon. Vi börjar med de billigare som är avsedda att användas med smarta telefoner.

VR-glasögon för smarta telefoner

Många av de enklare VR-glasögon som finns på marknaden är kompatibla med telefoner både med Android och iOS. Fördelen med dessa enheter är att de just bygger på VR-appar som du kan ladda ner till din telefon. Det betyder också att det är möjligt för museer att utveckla sina egna VR-appar som besökare kan hämta hem. Det är naturligtvis dyrt att skapa spelvärldar, men att göra en 360-film behöver inte barskrapa skattkistan. Har museet inte tänkt att göra annat än att visa egna 360-filmer, så är dessa enklare glasögon ett givet alternativ.

Google Cardboard
Länk: https://vr.google.com/intl/sv_se/cardboard/
Tekniska krav: Fungerar för merparten av de vanliga telefonerna på marknaden.
Cirkapris: 50–300 kronor
Med några enkla handgrepp viker du ihop den här lågprisvarianten till ett par fungerande VR-glasögon. "Google Cardboard" är egentligen samlingsnamnet på en rad tillverkares olika modeller där extrafunktioner, utseende och pris kan skilja sig åt. Det gemensamma är att de saluförs under Googles paraply. Men du kan även hitta ett par i närmaste teknikhandel. Viktigt är att du köper en variant för din specifika skärmstorlek. Produkten finns i ett antal utföranden som också skiljer i pris. Om man tillhör den pyssliga sorten kan du från Google Cardboards hemsida även ladda hem anvisningar hur du med flinka fingrar bygger din egen Cardboard viewer.

Google Cardboard. Foto: othree CC BY, via Wikimedia Commons.

 

Google Daydream View
Länk: https://vr.google.com/daydream/
Tekniska krav: Google Pixel och Pixel XL, samt Motorolas lurar Moto Z, Moto Z Droid och Moto Z Force Droid
Pris: 750–1700 kronor
Under hösten 2016 släppte Google sina nya mer bekväma glasögon Daydream View i tygmaterial. De passar i skrivande stund endast till Googles egna telefoner, men uppdateringar är på gång. Till enheten levererar Google även en liten fjärrkontroll med både volymkontroll och sensorer, vilket gör att den fungerar ungefär som en datormus. Den stora prisskillnaden beror på att glasögonen knappt introducerats på den svenska marknaden ännu, men i utländska nätbutiker kan du hitta den för 80 dollar.

Google Daydream VR. Foto: Shaded0 CC BY-SA, via Wikimedia Commons.

 

Samsung Gear VR
Länk: http://www.samsung.com/global/galaxy/gear-vr/
Tekniska krav: Samsung Galaxy S7, S7 edge, Note5, S6 edge+, S6, S6 edge
Pris: 700–1000 kronor
Mobiljätten Samsung har förstås egentillverkade VR-glasögon för sina egna telefoner. De fungerar dessutom lite annorlunda jämfört med enklare VR-glasögon. Här finns en USB-koppling där du ska koppla in telefonen för att kunna utnyttja de kontroller som finns på visiret, till exempel volym, framåt och bakåt. På visiret finns även en extern touchpad som överför dina fingertoppsrörelser till telefonen. Produkten är resultatet av ett samarbete med Oculus som ju tillverkar sin storsäljare med inbyggd skärm – Rift. Priset varierar beroende på vilken modell du väljer.

Samsung Gear VR. Foto: Nan Palmero CC BY, via Wikimedia Commons

 

Strax ska vi fortsätta till VR-glasögon med inbyggd skärm, men först vill vi nämna att det även finns VR-glasögon som du ska koppla till telefonen med en sladd. Du slipper då att skjuta in den i enheten. Fördelen är att du kan använda skärmen på telefonen till navigation. Ett exempel på sådana glasögon är LG 360 VR som endast fungerar tillsammans med telefonen LG G5.

VR-glasögon med inbyggd skärm

Vill man som museum kunna erbjuda mer än en stereoskopisk upplevelse som är beroende av en viss telefonmodell, kanske det kan vara idé att snegla på de dyrare VR-systemen. Dessutom erbjuder dessa varianter besökaren förutom ljud i hörlurar också bättre bekvämlighet, positionering och interaktion. Eftersom enheterna kan utnyttja kraften och prestandan hos en laptop eller stationär dator i stället för bara en telefon blir upplevelsen och kvaliteten förstås bättre i jämförelse. Här är skärmen inbyggd och stöd finns oftast för sensorer, handkontroller och fjärrkontroller.

Gemensamt för de enheter som i skrivande stund finns på marknaden är att du måste ha en PC eller en spelkonsol att koppla in den till. Apple har ännu inte kommit med någon VR-lösning, även om en sådan lär vara under utveckling.

Sony Playstation VR
Länk: https://www.playstation.com/sv-se/explore/playstation-vr/
Tekniska krav: Sony Playstation 4
Pris: 4 500–5 000
För de som redan har en Playstation 4 kan det vara intressant att titta på Sonys VR-alternativ. Men även för de som tänkt sätta upp en station där datorn är dedikerad för denna enda sak finns det anledning att överväga Sonys alternativ. Inte minst av ekonomiska skäl. Som synes kostar glasögonen betydligt mindre än konkurrenterna Oculus Rift och HTC Vive, men också spelkonsolen Sony Playstation 4 är betydligt billigare än en bra speldator. Observera att du måste köpa till Playstation Camera för att det ska fungera.

Sony Playstation VR. Foto: Marco Verch CC BY, via Wikimedia Commons.

 

Oculus Rift
Länk: https://www3.oculus.com/en-us/rift/
Tekniska krav: PC (se https://www3.oculus.com/en-us/rift/ för specifikation)
Pris: 7 000–9 000 kronor
Oculus Rift är det kanske mest namnkunniga fabrikatet av glasögon med inbyggd skärm. Enheten levereras med sensor och handkontroller, och är anpassad både för att spela och att titta på film. 

Oculus Rift. Foto: Oculus.  

 

HTC Vive
Länk: https://www.vive.com/eu/
Tekniska krav: PC (se https://www.vive.com/eu/ready/ för specifikation)
Pris: 9 000–11 000 kronor
Förutom att den reagerar på huvudvridningar som alla andra VR-enheter kan du också konfigurera den till ett "spelrum” på 4,6 x 4,6 meter. Om applikationen du kör är anpassad för detta kan du också röra dig i det virtuella rummet som du gör i det fysiska, om än med viss begränsning.

HTC Vive. Foto: TechStage CC BY ND.  

 

Ambitionerna bör styra
Ser man inte ekonomin som ett avgörande argument är det snarast ambitionerna som bör styra vilken typ av VR-enhet man vill erbjuda sina besökare. Är det bara kortare filmer så finns det egentligen ingen anledning att lägga pengarna på ett dyrt system med inbyggd skärm, positionering och spelkontroller. Då är det bättre att satsa på en enklare, men bekväm, enhet samt en passande, färdigkonfigurerad telefon till det.

Siktar du högre bör du kanske noga titta igenom vilka applikationer och program som finns till de olika enheterna med inbyggd skärm. VR-applikationer är kostsamma att utveckla och det är i nuläget väldigt få institutioner som själva skulle ha råd att låta utveckla program eller spel som skulle passa deras verksamhet.

Efter en titt i de befintliga katalogerna kan man dock konstatera att det finns en del som faktiskt skulle kunna vara relevant inom till exempel konst, historia, teknik och natur. Som spel, eller applikationer med en mer undersökande blick på objekt eller platser där du kan vända och vrida, zooma in och lyssna.

Pearl Harbor i VR
När företaget Time Inc. ville blåsa nytt liv i varumärket Life bildade man Life VR som utvecklat ett antal appar för HTC Vive. Bland annat Remembering Pearl Harbor som skapats med innehållshjälp från bland andra National WWII Museum och Library of Congress. Här gestaltas attacken den 7 december 1941 med en blandning av personligt berättande och interaktiva element. Nedan en informativ, och naturligtvis säljande, film om projektet. Något att kanske inspireras av?

 

Workshop: tillämpningar för VR och 360
Den 14–16 mars 2017 anordnar Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet en workshop där deltagare från svenska museer får utforska olika tillämpningar av Virtual Reality och 360-filmer, teknik som kan vara applicerbar på svenska museer. Sista anmälningsdag var den 14 februari, men resultatet ställs ut under Vårmötet i Södertälje den 25–27 april.

Har du frågor angående VR, kontakta gärna Oscar Engberg, sakkunnig medietekniker på Riksutställningar.

Staffan Cederborg
Redaktör

Uppdaterad: 20 Mar 2017 10:53 Print