Skolor flyttade in på museer

LONDON

 
Barn i åldern 9–10 år från Hadrian Primary School var på Arbeia Roman Fort & Museum. Foto: Colin Davidson.

Att skolelever kommer på besök är en del av alla museernas vardag. Eleverna tillbringar sällan mer än några timmar på museet, men i Storbritannien har ett projekt precis avslutats, där barn har haft all sin undervisning på ett museum under flera veckors tid.

Projektet heter ”My Primary School is at the Museum” och initiativtagare är Wendy James, en arkitekt som arbetat mycket med museer.
–  När barn besöker museer med skolan är ofta själva resan huvudsaken. De lämnar klassrummet under en dag. Det är förstås okej, men de är inte på museet mer än kanske en halvtimme, säger Wendy James
(bilden till vänster).

Hon menar att museer är fantastiska miljöer och att de och deras samlingar inte används så mycket som de borde. Därför anser hon att skolklasser borde flytta all sin undervisning till museer. Wendy James säger också att i Storbritannien saknas det just nu skolbyggnader. Istället för att bygga nya, arkitektoniskt ointressanta, skolbyggnader, borde man utnyttja de många museer runt om i landet som har få besökare.

I ”My Primary School is at the Museum” deltog en förskola, två skolor och tre museer. Förskoleklassen, med barn i åldern 3–4 år, var under två veckor på konstmuseet Tate Liverpool. En skolklass, där barnen var 9–10 år, tillbringade två och en halv månad på Arbeia Roman Fort & Museum, ett romerskt fort. Till National Waterfront Museum, som visar maritim- och industrihistoria, kom två skolklasser med barn som var 4–5 år. De stannade i fem veckor.


Barn från Kensington Nursery på konstmuseet Tate Liverpool under två veckors tid. Foto: Jake Ryan

Två forskare från universitetet King’s College i London följde projektet och har skrivit en utvärderingsrapport. Jennifer DeWitt är en av dem och hon säger att barnen har fått ökat självförtroende efter projektet.
– Eleverna var så länge på museet att de började känna att det var ”deras” ställe. När barnen kom hem pratade de om museet och vad de gjort under dagen. Vi såg en mycket tydlig förbättring, särskilt bland de yngsta barnen, i förmågan att kommunicera.

Laura Luxton (bild till vänster) från St Thomas Primary School var en av de lärare som deltog i projektet. Hon berättar att det kändes nervöst när hon först hörde talas om det.
– Ledningen sa att en klass skulle åka till National Waterfront Museum i fem veckor och det blev min klass. Fem veckor är lång tid, men det har varit väldigt bra och vi hade gärna hållit på längre.

Innan de började hade 95 procent av barnen aldrig varit på museet, trots att det ligger mycket nära skolan, berättar Laura Luxton. Efter att det avslutades har 60 procent varit tillbaka med sina familjer.

Från början var tanken att barnen från St Thomas Primary School, som var 4–5 år, skulle vara på museet varje dag under fem veckor, men de blev för trötta, bland annat på grund av resorna. Eleverna åkte till museet från skolan på morgonen och sedan hem på eftermiddagen.
– Vi var på museet tre eller fyra dagar i veckan istället. Det gav barnen möjlighet att återhämta sig och träffa de skolkamrater som inte var på museet. I vårt vanliga klassrum kunde vi också förbereda den kommande undervisningen.

På museet hade de ett klassrum med whiteboard och projektor, berättar Laura Luxton. Ofta började hon lektionerna i klassrummet och gick sedan ut i museet i olika grupper.
– När vi till exempel pratade om pirater så tittade en grupp på de skepp som finns i museet. En grupp skrev en text från en pirats perspektiv och så vidare. Vi utnyttjade också museets program, till exempel en workshop där en pedagog från museet klädde ut sig till pirat och berättade om piraternas historia.

 
Barn i åldern 4–5 år från St Thomas Primary var på National Waterfront Museum. Foto: Amgueddfa Cymru – National Museum Wales.

Att lärarna var på museet en längre tid gav dem möjlighet att fundera kring hur de kunde undervisa i de olika ämnena i de nya miljöerna, säger Jennifer DeWitt.
– De hade kunnat använda museet ännu mer, men det är en läroprocess. Projektet visar att det tar lång tid att kunna utnyttja hela museets potential i undervisningen. Men om en lärare skulle vara på ett museum under ett par veckor varje år skulle de kunna använda samlingarna mer och mer.

Något som museerna lärde sig från projektet var, enligt Jennifer DeWitt, att bättre förstå barnens behov och önskemål. Ofta är museernas program riktade till en bred åldersgrupp, till exempel, till 5–8-åringar.
– När museipersonalen lärde känna barnen kunde de se att 5-åringar är annorlunda än 6-åringar. De upptäckte att de skulle kunna finjustera sina program för att bättre passa olika barn, säger Jennifer DeWitt.


Barn från St Thomas Primary på National Waterfront Museum. Foto: Amgueddfa Cymru – National Museum Wales.

Två problem som konstateras i rapporten är att klasserna i projektet behövde mer personal än vanligt och att resorna var krävande. Wendy James menar att problemet med transporterna skulle försvinna om museet gjordes till barnens permanenta skola. Jennifer de Witt säger dock att det inte alltid är lätt att hitta museer som ligger på sådana platser att föräldrarna lätt kan ta sina barn dit. Medan Wendy James fortfarande vill flytta all undervisning till museer, ser Jennifer DeWitt det som, åtminstone för tillfället, mer realistiskt att ha undervisning på museer under någon eller några veckor i taget.

Anna Hansen som är vd för Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, NCK, har läst forskarnas rapport och är positiv till projektet.
– Jag tycker det är intressant att man försöker förlägga alla ämnen till museet. Att man inte bara går dit och lär sig om, till exempel historia, säger hon.

Anna Hansen känner inte till något museum i Sverige som har arbetat med elever under en så lång period som man gjort i ”My Primary School is at the Museum”. De problem som nämns i rapporten känner hon igen från Sverige.
– När vi pratar med lärare ser vi att transporter är ett väldigt stort hinder för att ta sig till museer. Från forskarnas rapport framgår också att projektet är personalintensivt. Det är ett jättespännande projekt, men hållbarheten i längden kan man ifrågasätta.

Under våren kommer en ny klass från St Thomas Primary School flytta in på The National Waterfront Museum under en vecka. Den 7 mars hålls en konferens om ”My Primary School is at the Museum” i London och då ska erfarenheterna från projektet utvärderas.
– Det har varit en stor framgång, men hur man ska gå vidare är upp till museerna och skolorna. Ska programmet göras kortare eller utökas? Det är ett beslut som skolorna och museerna själva får ta, säger Jennifer DeWitt.

FOTNOT: Den som vill läsa mer om ”My Primary School is at the Museum” och ladda ner rapporten kan göra det via den här länken.

Barn i åldern 9–10 år från Hadrian Primary School var på Arbeia Roman Fort & Museum. Foto: Colin Davidson.

FAKTA: Riksutställningar undersöker museet och skolan i Sverige  
Johanna Övling, analytiker på Riksutställningar, håller i ett projekt med arbetsnamnet ”Museet och skolan”. I det undersöks samverkansmöjligheter mellan museum och skola utifrån både skolans och museets perspektiv.
Projektet består av två delar:

1) Den första, som görs av Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, NCK, syftar till att ta reda på hur lärare ser på och använder museer.

2) I den andra intervjuas musei- och konstpedagoger från ett 40-tal museer om möjligheterna att upprätta långsiktiga relationer till skolan.  

Resultatet från de två delprojekten kommer att presenteras i en gemensam rapport i slutet av april.

 

David Isaksson
frilansjournalist

Uppdaterad: 30 Mar 2017 10:59 Print